Det skrivs mycket i media nu om hur psykiskt dåligt många mår. Och den sociala pressen är för många stor.

Ett samhälle som är anpassat för de extroverta

Många gånger kan jag uppleva att samhället är utformat för de regelrätt extroverta och att allt annat anses onormalt. Trots att det vanligaste egentligen verkar vara att vara ambivert (en blandning mellan att vara extrovert och introvert). Vilken effekt har det på folks psykiska välmående att behöva pressa in sig i en mall som man egentligen inte är anpassad för?  Likaså de introverta kan ha det tufft i dagens samhälle. De anses ofta vara tråkiga eller otrevliga när de går undan. När de egentligen bara tankar energi en stund för sig själva. Eller så anses de som ointresserade när de egentligen kanske bara lyssnar noggrant och processar vad den andre säger.

Ambivert – social till en viss gräns

Tidningen Elle har en bra beskrivning på kännetecken på att du är ambivert; en blandning. Läs mer om att vara ambivert!

För mig som är mer ambivert känns det allt viktigare att verkligen ha meningsfulla samtal och i större grupper upplever jag att folk tenderar att bli mer ytliga, förmedla mer utslätade överkorrekta åsikter, vara mindre personliga osv. Det kan vara lite kul ett tag men sedan börjar själen längta efter mer substans. Och då känner jag mig liksom klar där.

Det är lurigt ibland när man är en person som gärna är social i kortare sjok. 2 timmar är ungefär så länge som jag brukar kunna vara mer road av större sällskap. Sedan längtar jag till att vara ensam en stund, eller till det som känns mer personligt och innerligt. Den vägen är inte riktigt socialt accepterad i dagsläget.

Jag tankar ofta energi bäst när jag är ensam eller med en enstaka vän där man kan få vara mer personlig. Filosofera om livet med en vän på en brygga i solen. Då är jag som lyckligast!

De senaste dagarna har jag pratat med flera vänner som verkligen kan relatera till det där. Och det är skönt med såna vänner som förstår. Som också funkar så.

Hur skulle vi må i ett samhälle där vi uppmuntras att vara dem vi är?

Folk vill så gärna sjukdomsstämpla saker och ting eller döma folk som fungerar annorlunda än en själv. Det jag vill sträva efter är att bidra till ett samhälle där vi lämnar plats för att alla människor tillåts vara olika och få stöd att komma till sin rätt.
Ett samhälle där vi förstår;

– att vissa kan ha mer energi och behöva mer rörelse i inlärningen utan att det nödvändigtvis måste betyda att personen har ADHD och bör äta amfetaminbaserade läkemedel

– att introverta och ambiverta kanske inte arbetar toppenbra i öppna kontorslandskap och kan behöva få sitta ensamma och filosofera på lunchrasten.

– att den som inte älskar stora sociala tillställningar inte måste ha social fobi

– att vissa har kroppar som de till synes kan misshandla i 30 år utan att märka av det. Men sedan kanske de dör plötsligt till synes från ingenstans i en hjärtinfarkt som en konsekvens istället. medan andra har känsligare kroppar som i ett tidigt skede morrar om den inte får precis vad den behöver. Det är olika sätt att fungera på. De senare behöver inte nödvändigtvis skärpa sig och sluta sjåpa sig

Och så vidare.

För att skapa ett välmående samhälle tror jag att vi behöver kunna visa mer tolerans för olika sätt att fungera på och inte försöka sjukdomsstämpla/döma allt vi inte själva är kapabla att förstå för att vi inte själva kan relatera till det.

Att hjälpa dig att vara sann mot dig själv, inte pusha dig att du ska gå emot dig själv

I mitt arbete som hypnotisör arbetar jag alltid för att hjälpa människor att få vara sitt sanna jag och lyssna på sin själ. Det väsentliga är att skilja på vad som är en rädsla och vad som bara är ett äkta personlighetsdrag. En rädsla ligger ivägen för din personlighet. Din personlighet bara är vad den är (vår personlighet är nämligen ganska konstant genom livet) och är därmed inget som ska lösas.

Exempel:
Undviker du att ta kontakt med andra människor för att du är rädd för att t.ex. bli avvisad?
Det är i så fall en rädsla (inte ditt sanna jag) och den kan man ofta lösa upp ganska snabbt med hypnos så att man kan våga bli mer framåt.

Eller går du undan för att du är introvert och därmed tankar energi?
Det senare alternativet är inget fel som behöver lösas. Däremot kanske vi istället kan behöva jobba för att hjälpa dig att stå upp för att du fungerar så så att du kan få vara mer sann mot dig själv 🙂

Läs mer om mig och min bakgrund!

Kontakt