Forskning på Probiotika

Vad är probiotika och vad är viktigt att känna till?
Probiotika är detsamma som goda hälsosamma bakterier. De huserar som regel nere i våra tarmar.

Vi kan också inta dessa genom t.ex. A-fil, Proviva och liknande, samt i kapslar av olika fabrikat. Det som är viktigt att vara medveten om är att en kraftfull kapsel med probiotika ofta kan motsvara många liter yoghurt, samt att probiotika i fil och liknande inte alltid klarar att ta sig levande ner till tarmkanalen dit de ska. Det är risk att de hinner tappa stinget på vägen. Många livsmedel med goda bakterier i är också fulla med socker, så se upp!
Behöver man en kraftfull effekt så är därför kapslar mest effektivt.

OBS! Endast läkare får enligt lag utge sig för att bota eller behandla sjukdom. Denna sida syftar därför INTE till att ge hälsopåståenden eller hälsoråd, och ger INGA löften om bot eller behandling utan är enbart en lista på intressant forskning. Ingen försäljning av kosttillskott görs heller på denna sida.
Sidan är EJ en ersättning för personlig rådgivning av läkare/fackman.

Probiotika mot lunginflammation

I en större meta-analys på probiotika vid lunginflammation där man granskat 12 stycken randomiserade kontrollerade studier (totalt var det 1 546 patienter som vårdades på intensiven) så kunde man se att probiotika minskar lunginflammation. Det är egentligen inte så konstigt eftersom bakteriefloran i tarmarna har stor betydelse för vårt immunförsvar och för våra slemhinnor.

Probiotika vid IBS

• I en studie på probiotika vid IBS från 2012 som publicerades i Journal of Clinical Gastroenterology så gav man 55 patienter som led av IBS (med lös mage som sitt huvudproblem) antingen placebo eller en blandning med olika goda bakterier (Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus plantarum, Lactobacillus rhamnosus, Bifidobacterium breve, Bifidobacterium lactis, Bifidobacterium longum, and Streptococcus thermophilus 1.0×10 CFU). När man mätte resultatet 10 veckor senare upplevde probiotikagruppen en mycket tydligare lättnad av sina symtom jämfört med placebogruppen. Dessutom upplevde de att livskvaliteten hade ökat.

• Flertalet studier visar att patienter med IBS har en annorlunda bakterieflora i tarmarna jämfört med friska personer. IBS-patienter har visat sig ha fler enterobacter-stammar och färre bifidobakterier:
• Studie om IBS och probiotika, Studie om tarmflora vid IBS och Studie om kopplingen mellan IBS och IBD

Probiotika – immunförsvar, virusinfektioner och antibiotikaanvändning

• En svensk randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie på probiotika och immunförsvar visade att de specifika probiotiska bakteriestammarna Lactobacillus plantarum HEAL 9 (DSM 15312) and Lactobacillus paracasei (8700:2) motverkar risken för att drabbas av virusinfektioner samt förkortar förkylningstiden om man ändå skulle bli sjuk.

• Cochrane Institutet gjorde en kritisk granskning av 10 välgjorda studier vad det gäller probiotika och luftvägsinfektioner. Totalt omfattades 3451 deltagare. Den sammanlagda slutsatsen blev att det finns stöd för att probiotika både minskar användningen av antibiotika samt minskar antalet fall akuta luftvägsinfektioner i de övre luftvägarna.
  OBS! Det har också funnits vissa studier som har visat på något svagare positiva resultat. Till probiotikans fördel men inte lika starkt. Men det kan också ha att göra med vilka bakteriestammar man studerar.

• I en studie på lactobacillus på 326 barn i åldern 3-5 år så gav man i 6 månader en grupp Lactobacillus acidophilus NCFM. En grupp fick L. acidophilus NCFM tillsammans med Bifidobacterium animalis subsp lactis (Bi-07) medan en annan grupp fick placebo.
  De som hade tagit probiotika med en bakteriestam hade en minskad frekvens av feber på 53%, minskning av hosta med 41%, och minskning av snuvighet med 28% i jämförelse med placebo.
  De som tagit med 2 stammar hade minskad frekvens av feber med 72%, hosta med 62%, snuvighet med 58% vs placebo.
  Man såg också att behovet av antibiotika minskade med 68% om man tog 1 stam och med hela 84%  om man två stammar. Frånvaron från dagis och skola minskade också med 27% resp. 32% jämfört med placebo.
  
  

Probiotika vid tarminfektioner

I en studie på prebiotika på 342 bebisar såg man att tillskott av prebiotika i form av galakto-oligosackarider och frukoligosackarider (näring till de goda bakterierna) ledde till minskad risk för tarminfektioner och luftvägsinfektioner jämfört med en kontrollgrupp. Det visade sig dessutom att barnen som fick prebiotika behövde äta färre antibiotikakurer.

Probiotika för att förebygga lös mage orsakad av antibiotikakur

I en metaanalys på probiotika vid lös mage som publicerades i British Medical Journal granskade man nio stycken randomiserade, dubbelblinda och placebokontrollerade studier. Två studier var även utförda på barn. Meta-analysen kom fram till probiotika (goda bakterier) kan vara bra för att förebygga diarré som orsakas av en antibiotikakur.
Boels tips: Det är viktigt att inte överanvända antibiotika i onödan och att alltid återställa balansen med goda bakterier efteråt om man ändå tar en antibiotikakur.

Probiotika mot inflammation vid Ulcerös Kolit

I en studie på probiotika vid ulcerös kolit som publicerades i World Journal of Gastroenterology så kunde man visa att probiotiska bifidobakterier har en positiv antiinflammatorisk effekt för de som lider av Ulcerös Kolit (genom att bifidobakterierna stimulerar produktionen av antiinflammatoriska cytokiner som kallas för IL-10 samtidigt som utsöndringen av de inflammationsframkallande cytokinerna IL-8 hämmas).

Probiotika mot allergi och astma

• En studie på probiotika och allergi från Stockholms Universitet visade att barn som utvecklar allergi som regel hade färre laktobaciller typ 1 såsom L. paracasei, L rhamnosus, L. casei, Chloristrium difficile och Bifidobacterium adolescentis under de första två månaderna av sitt liv.

• I en finsk placebokontrollerad studie så gav man 241 mödrar som led av allergi och atopiskt eksem två olika kombinationer av mjölksyrabakterierna Lactobacillus rhamnosus och Bifidobacterium Longum och L Paracasei (alla fick inte samma mix) 2 månader innan förlossningen och under de två första månaderna av amning. Bebisarna följdes senare upp vid 6,12, och 24 månader med pricktest.  (allergitest). Slutsatsen blev att tillskotten både var säkra och effektiva i att minska risken för eksem hos barnen.

• I en dubbelblind, placebokontrollerad, cross-over studie på probiotika vid eksem hos barn från Danmark så fick barn i åldern 1-13 år antingen placebo eller en blandning av de goda bakterierna L.rhamnosus och L.reuteri i 6 veckor mot sina eksem. 56% av barnen som fått probiotika upplevde en förbättring jämfört med 15% i placebogruppen. Effekten var bäst på de barn som tidigare hade haft förhöjda IgE-nivåer och som visat positivt på pricktester.

Enligt Med Dr Olle Haglund så tror man att skyddseffekten av probiotika har att göra med att de påverkar immunförsvaret positivt, balanserar TH1/TH2 systemet i immunförsvaret och minskar bildandet av immunglobulin E (IgE) som är allergiframkallande.
Läs gärna mer i hans bok ”Probiotika: den okända faktorn för fysisk och psykiska hälsa” – Pauluns förlag.

Probiotika som skydd mot hål i tänderna och tandköttsinflammation

• Flertalet mjölksyrabakterie-stammar har visat sig kunna förhindra att de bakterier som orsakar karies fäster vid tanden. De stammar som enligt forskning på probiotika har visat sig skydda mot karies är: L.rhamnosus GG, L. casei, L.reuteri och Bifidobacterium DN-173-010. 
  Dock är det ännu oklart hur man ska inta dessa för att det ska bli optimal effekt i munhålan.

• I en placebokontrollerad studie på 594 barn som var 1-6 år gamla så såg man att barn som under 7 månader fick mjölk med den tillsatta goda bakterien L.rhamnosus GG hade 49% mindre förekomst av karies jämfört med kontrollgruppen som bara drack vanlig mjölk.

• En svensk placebokontrollerad och dubbelblind studie på probiotika som skydd för munhälsa vid Malmö Universitet visade att tillskott av den goda bakterien L. reuteri minskade både antalet plack och inflammation i tandköttet. 

Probiotika vid Ledgångsreumatim (Reumatoid Artrit, RA) 

I en studie där man jämförde personer med Fibromyalgi och personer med Reumatoid Artrit så fann man att personer som led av ledgångsreumatism till skillnad från fibromyalgigruppen hade betydligt färre Bifidobakterier och Bacteroides i tarmarna (Bacteroides-Porphyromonas-Prevotella, Bacteroides fragilis, och Eubacterium rectale–Clostridium coccoides).
OBS! Här finns det teorier om att en dålig tarmflora leder till att dåliga tarmbakterier börjar fästa vid tarmväggen vilket skadar tarmväggen så att tarmgifter läcker ut i blodet och överaktiverar immunsystemet, som därmed attackerar giftämnen i blodet och på kuppen råkar skada kroppen själv.
Enligt Med dr Olle Haglund så har man hos personer med reumatoid artrit ofta kunnat påvisa bakteriefragment i just de inflammerade lederna.

Probiotika vid kroniskt trötthetssyndrom

Kroniskt trötthetssyndrom är ett tillstånd som förutom stark trötthet ofta också ger ångest.

• I en placebokontrollerad mindre pilotstudie på 39 patienter med Kroniskt trötthetssyndrom så gav man hälften probiotika (bakteriestammen L.casei med underarten Shirota) eller placebo, under totalt 2 månader. Patienterna i probiotikagruppen hade statistiskt säkerställt minskade ångestsymtom jämfört med placebogruppen. Dessutom kunde man se att antalet Laktobaciller och Bifidobakterier ökade.

• I en annan liten studie från Umeå på 15 personer med kroniskt trötthetssyndrom så gav man tre olika probiotiska stammar L.paracasei, L.acidophilus NCFB 1748 och Bifidobacterium lactis Bb12). Före och efter experimentet så genomfördes tester på trötthet, samt olika neuropsykiatriska tester samt test av fysisk aktivitet. Sex av 15 deltagare kunde då rapportera om en säkerställd förbättring. Dessutom såg man att resultaten förbättrades i de neuropsykiatriska testerna. Dock märktes ingen effekt på själva tröttheten eller den fysiska aktiviteten. Värt att nämna är att studien åtminstone delvis finansierades av Arla.  

Probiotika som smärtlindring vid tarmproblem

Lactobacillus acidophilus NCFM^® har en smärtlindrande  verkan i tarmen på samma sätt som morfin. Det visade sig i studien om probiotika och magsmärta att bakterien ökar bildningen av smärtlindrande receptorer i tarmslemhinnan.

Goda bakterier/probiotika minskar stressnivån hos möss

I en studie på möss och probiotika så såg man att Lactobacillus rhamnosus motverkar stress och oro. Forskarna tror att det sker genom att påverka mängden av GABA-receptorer i olika delar av hjärnan och att det skedde via påverkan på Vagusnerven.

Har du genetiskt ett större probiotikabehov? Gör ett gentest och lär dig mer om dina gener!

Läs mer här om hur du enkelt gör ett gentest!

Om du vill stötta din hälsa så kan du även boka gärna en hälsorådgivning online så att vi kan se över din specifika situation. Klicka här nedanför:

Läs mer forskning

Forskning på probiotika
Studier på Omega 3
Forskning på Superfoods
Studier om hälsoeffekter av hypnos