Hur jag blev frisk från endometrios

 


Nu har jag varit frisk från Endometrios i snart 3 år. Jag fick höra av läkaren att endometrios är obotligt och kroniskt, något man får lära sig att leva med. ”Då ska jag bevisa att du har fel”, var min första tanke. Det här är  min berättelse om hur jag själv fick endometrios, om operationen jag genomgick och allt jag insåg efteråt på min väg till att bli frisk på riktigt och bota grundorsaken till endometrios. För jag är en person som inte ger upp. Framförallt inte om någon säger att det är kört! Då blir jag bara mer beslutsam. Förhoppningsvis kan den som har endometrios få hopp av min historia.

 

Hur endometrios-resan började för mig
I många år hade jag diverse hormontrassel – t.ex. extrem mensvärk (”ligga i fosterställning-varianten”), var ett aggressivt PMS-monster mm. Och väldigt kraftiga ryggproblem. Likaså stark smärta vid sex….i många år. Efter kurser i näringsmedicin lärde jag mig dock hur jag skulle lösa mensvärken och PMS-problemet. Jag slutade också med gluten och skar ner rejält på mjölkprodukter. Med osteopati mm så blev ryggen gradvis bättre. Den sexuella smärtan lyckades jag lösa upp med en kombination av mycket magnesium, hypnos och TFT.
Om det inte vore för dessa kunskaper och alla bra strategier hade jag säkert fått betydligt fler problem senare än vad jag fick. Den extremt oregelbundna mensen fortsatte jag dock att ha i många år.

Men det stora endometrios-och-gentesttrasslet hade jag framför mig. Det som fick alltihop att spåra ur började nämligen med en stor knepig konflikt i min relation. Pojkvännen ville såå gärna ha barn och jag hade ingen längtan alls. Jag hade ingen aning om ifall viljan att bli förälder skulle vakna en dag. Det enda jag visste var att jag inte hade längtan efter barn här och nu. Jag upplevde en enormt stark press då han tog upp ämnet nästan dagligen. Jag ville inte gå emot mig själv, inte krascha hans dröm, och inte förstöra relationen heller. Jag kunde förstå honom, men det hjälpte ju inte min längtan att klicka igång. Tvärtom. Det låste sig helt och jag kände mig enormt pressad och förtvivlad av alltihop. Till slut så frågar jag ”vad ska jag göra för att du ska sluta tjata?”.

En kort tid därefter börjar jag uppleva en obehaglig känsla i kroppen, som att det var något som tryckte emot där inne. Som att någonting växte. Det blir gradvis allt värre och tillslut inser jag att det verkligen måste vara något galet. Jag träffar då en gynekolog som säger att hon känner en cysta där. Jag berättar för henne om krisen jag upplevde i relationen och hon säger att det är intressant, för att det är hennes erfarenhet att många andra med cystor också verkar bära på en stor emotionell stress. Och att hon flera gånger också har stött på just den där konflikten kring att skaffa barn hos personer med cystor eller endometrios. Intressant! Det här ska jag lägga på minnet, tänker jag.
Senare när jag har nystat vidare i detta är det många som berättar hur endometriosproblemen började i samband med ett känslomässigt trauma/eller en större inre konflikt. Kvinnan remitterar mig hursomhelst vidare för ultraljud.

 

Forskning på koppling mellan specifika emotionella trauman och endometrios

Jag har också grävt vidare i detta och sett att det kommer flertalet forskningsrapporter som t.ex. ser en koppling mellan emotionella trauman, framförallt kopplat till kvinnligheten, övergrepp mm och endometrios. Se en studie här!   Alla rapporter pekar inte åt samma håll men här är ytterligare en forskningsrapport som visar på en koppling mellan endometrios och trauman. book

Enligt studien ovan som är från juni 2018 så verkar inte alla sorters trauman vara sammankopplade med endometrios (vilket kan förklara vara vissa rapporter som tittar på trauman överlag inte alltid visar på en koppling mellan trauman och endometrios), utan här har studien benat djupare i VILKA trauman som verkar vara sammankopplade med endometrios och inte.

Då såg man en koppling mellan endometrios och trauman kopplade till;
– emotionell misshandel
– sexuella övergrepp
– att bli emotionellt försummad
Däremot ser studien ovan ingen koppling mellan endometrios och droger inom familjen, handikapp inom familjen och fysisk misshandel. Klicka på länken ovan för att läsa mer!
Och efter att jag själv nu har träffat flertalet kvinnor med endometrios så är det absolut ett mönster jag sett hos flera så jag tror personligen att det är en jättemiss att inte jobba med den emotionella biten och bara t.ex jobba med kostförändringar eller tillskott.

Ultraljudet och knepet mot värken

På ultraljudet hittar de så en riktigt rejäl cysta, förmodligen endometrios säger hon, ca 10 centimeter stor, på höger äggstock. Just där det skulle bildas ägg som blir till barn. Som en stor fet protest från kroppen. Här blir det inga barn, här blir det en klump! De vill operera fort eftersom den är så stor.

Men jag är inte alls lockad av tanken på en operation så jag skjuter upp operationen i nästan ett halvår för att apis belladonnase om jag kan lösa problemet själv. Trots mina kunskaper om läkande behandlingar och näringsmedicin så går det åt knöken.
MEN med den antroposofiska medicinen Apis Belladonna D4 som i vissa fall ska kunna lösa upp just cystor på äggstocken så lyckas jag i alla fall minska smärtan av cystan rejält. Det preparatet blir min räddningsplanka fram till operationen. Så jag tar inga värktabletter alls. Kan vakna med hysterisk smärta men 2 timmar efter dagens dos nr 2 så känns kroppen nästan som min vän, nästan smärtfri trots den stora klumpen därinne som trycker på alla organ! Kanon verkligen! Och inga biverkningar har preparatet heller, jättesnäll mot kroppen. Men jag lyckas dock inte få cystan att lösas upp. Ganska logiskt att ingenting bet. Vilka tillskott jag än tog så löste det ju inte barnkonflikten och hans enorma press och hot om att lämna mig om jag inte började längta efter barn. Jag upplevde fortfarande en gigantisk stress över situationen. Stora gräl varje dag och jag känner mig förtvivlad. Och kroppen läker ingenting under stark stress. Tyvärr! Det är regel nummer ett!

Endometrios-operationen och knepen för en bättre sjukhusvistelse
Till slut så kapitulerar jag därför motvilligt och går igenom en operation, den större varianten där man gör ett stort snitt tvärs över magen. (inget titthål) De har sagt att jag bör vara sjukskriven i några veckor och jag bör räkna med att äta en del värktabletter efteråt. Det ska vi bli två om, tänker jag. Värktabletter är inte min grej.
Jag vill läka, inte döva. Senare kommer jag också att inse att Alvedon och liknande värktabletter är extra dåligt vid endometrios eftersom de är dåliga för levern och en genetiskt svag lever kan vara en delorsak till varför man får endometrios.
Med mig till sjukhuset har jag därför med en radda kosttillskott, bärpulver, kolloidalt silver mot ev sjukhusbakterier, varm gurkmejadryck, högdos B5, goda bakterier mm för att stötta läkningen maximalt. kosttillskott på sjukhuset
När jag vaknar upp efter endometrios-operationen mår jag förjävligt. Har fruktansvärt ont och är groggy. Jag tar motvilligt någon enstaka Alvedon i lägsta möjliga dos  (för att jag vill lyssna in kroppens behov, inte döva med saker som skadar levern) och för att jag inte får ta vissa av mina preparat riktigt än,  men tackar bestämt nej till starkare morfin som de försöker truga i mig. De tittar märkligt på mig. ”Hur kan hon säga nej till värklindrande??” Det känns att kroppen är i stort behov av näring och eftersom sjukhusmaten är tristare än trist och inte ger mig den näring jag behöver nu när kroppen är slut och skriker efter näring så boostar jag med mina egna specialsmoothies, bärpulverdrycker, pollengranulat och näringstillskott och min varma gurkmejadryck medan sjukhuspersonalen tittar nyfiket på mig och mina preparat.

Tveksam syn på patientsäkerhet…

Det kommer in en dyngförkyld ansvarig sjuksyrra som snörvlar och hostar för att se över mig och pyssla om mitt sår. Jag frågar henne om hon själv skulle tycker att det är vettigt att någon som är så sjuk som henne ska  pyssla om operationssår på personer när de är som allra mest infektionskänsliga och svaga?
– ”Nej det har du rätt i att det inte är. Jag brukar själv skicka hem min personal när de är så sjuka som mig”, säger hon.
– ”Men jag använder ju handsprit”, säger hon sedan snabbt, för att lugna mig när hon inser att det kanske inte låter så betryggande.
-”Vi vet båda två att handsprit inte fungerar så bra på virus och det är förmodligen ett virus du har”säger jag lugnt.
– ”Nej det är sant, det biter inte på virus”, säger hon lite skamset.kolloidalt silver
– Vad sägs om att jag kan få byta till en annan sjuksyster? Som inte är dyngförkyld?
– Okej, säger hon, och så får jag byta. Jag passar på att dricka kolloidalt silver som jag har med för att hålla mitt immunförsvar intakt. Silvret biter ju till skillnad från handspriten på virus. Super mot sjukhussjukan (antibiotikaresistenta bakterier som alltid är en risk på sjukhus) också. Tänk om vården skulle använda det istället för sin handsprit!

Sjukt att man som nyopererad och groggy själv måste ha koll på att personalen ser till patientsäkerheten.. .tänker jag för mig själv och tänker att jag lika gärna kan skratta åt eländet. 😉

operationen

Glad efter att ha tagit mig igenom operationen som jag bävat så för

 

Vårdens syn på endometrios
När min läkare (samma person som också har opererat) kommer för att prata med mig ett dygn senare innan jag får åka hem, så passar jag på att peppra henne på hur vården ser på endometrios. Endometrios är obotligt säger hon. Men att de har p-piller och värktabletter att erbjuda. För det är troligt att jag får fler cystor och sammanväxningar och så.

– Men det där kan ju inte lösa upp grundproblemet!, säger jag. Endometrios kan ju inte bero på värktabletts-brist eller hur? Och p-piller blir jag en idiot av. (När jag var yngre och trodde att p-piller var min plikt som tjej så provade jag mig igenom närmare 10 olika sorter. Jag blev ett vrak, vilken sort jag än provade. Grät av struntsaker som att missa bussen och sådant.) No Way att jag kör det racet igen. Ännu mindre eftersom det inte är någon verklig bot.

– Nej det är sant. Men det är så vi jobbar.

– Eh okej….Men vad anser du om orsaken till endometrios då?

–  (här drar hon något extremt luddigt resonemang som hon inte verkar ett dugg klar över själv om hur immunsystemet inte rensar upp som det ska, ”fast man vet inte riktigt.”).

– Okej, så det är alltså allt som ni har att komma med inom vården? mot endometrios….

 

många barn

Vårdens ”lösning” på endometrios; skaffa en jäkla massa barn och var Alltid gravid!

Värktabletter som inte botar orsaken…..för ett problem som ni inte ens begriper? Och p-piller som gör mig till en lipsill som hatar livet? Tycker du att det låter som en bra idé?

– Nej kanske inte. Men det är vad vi har att erbjuda. Vi jobbar inte med att behandla orsaken till endometrios. Och du kan bli gravid också. Då får man inga cystor!, säger hon.
(som om man kan vara gravid jämt för resten av livet tänker jag….det blir väldans många barn det…om jag inte hade längtan efter Ett barn så vill jag ju knappast ha en 20-barns familj…)
-Okej så om det här är er s.k. lösning för endometrios så föredrar jag att finna min egna väg!, säger jag.
Jag ger mig inte förrän jag löser det här i grunden tänker jag. Vården kan inte svika människor så här! Inte okej.

 

Hemkommen från sjukhuset – med lite knep läker jag snabbt! 🙂
Eftersom jag inte får ta till alla mina knep än när jag är totalt nyopererad och fortfarande blöder så tar jag ytterst motvilligt en halv Alvedon till mot den hemska smärtan. Först i efterhand kommer jag på att jag nog hade kunnat ta Traumeel istället för Alvedon. Men så fort jag kan morgonen efter så kör jag igång med min egen arsenal av läkande kosttillskott för att stötta läkningen efter operationen (bl.a. Enzymeja som gör susen! Och så extra zink och B5, A-vitamin och arginin bl.a. för att speeda på sårläkningen) och då händer det saker och ting snabbt! Jag är på benen igen på någon dag och det slutar göra ont.
Jag tar också tillskott såsom Serrapeptase för att minska risken för ärrvävnad inne i kroppen som kan skapa nya problem. Operationer är alltid en risk och kan ju skapa nya trassel om man inte ser upp. Det tänker jag inte vara med om.

Och när jag pratar med läkaren igen över telefon en vecka senare så är hon häpen över att jag redan är tillbaka på jobbet flera veckor tidigare än beräknat och att jag mår bra. Jag försöker berätta för henne vad jag har gjort för att snabba på läkningen, eftersom det kanske kan vara till hjälp för andra, men hon är inte så intresserad. Nej, för det är väl viktigare att jobba enligt beprövad erfarenhet oavsett om det fungerar bra eller inte. Däremot råder hon mig att komma på en ny kontroll om några månader eftersom jag kan få nya cystor.

Sedan börjar grävandet efter att verkligen hitta orsakerna till endometrios. Om jag lyckades bota mig själv från en svår depression som ung när vården inte kunde hjälpa mig, samt slippa tandställning genom att bända mina sneda tänder raka igen med glasspinnar (ja, det har jag också gjort!) så kan jag väl lösa det här med, tänker jag hoppfullt.

 

Endometrios, orsaker, defekta gener och stress

Jag fortsätter att vidareutbilda mig inom näringsmedicin och gräver på djupet i problemet. Studerar några år till näringsterapeut och blir allt bättre på hypnos. När jag förstår kopplingen mellan endometrios och defekta gener så utbildar jag mig även vidare inom epigenetik och gentester. Nu jävlar!genes

Det mönster som börjar komma fram för mig är att endometrios förmodligen ser ut att orsakas av en kombination av en eller flera av följande faktorer;

– Ogynnsamma levergen-variationer som gör att levern inte bryter ner östrogen, hormonstörande ämnen och skadliga kemikalier på rätt sätt. Östrogen bryts alltså då lättare ner till skadliga metaboliter som kan trigga cystor och annat endometriostrassel. Att då rekommendera Alvedon mot värken när Alvedon är känt för att skada just levern inser jag ju snabbt låter som en exceptionellt dålig idé. Det kanske kan lira symtomdämpande för de som INTE har den genetiska defekten men för de som har den genetiska defekten borde det ju rimligtvis vara katastrof. Det visar sig i mitt gentest att jag har precis dessa defekter i levern. Det förklarar också varför jag alltid har haft en diffus känsla av att jag behöver hålla mig ifrån alkohol och varför jag alltid varit så överdrivet känslig mot cigarettrök. Min kropp har alltså alltid varit leversvag!

–  En rubbning i en gen som har betydelse för att hantera stresshormoner. Stresshormoner kommer härmed att störa hormonsystemet mer och lättare trigga hormontrassel. Problem här kan också skapa en rubbning i näringsbalansen för ämnen som behövs för hormonsystemet vilket i sin tur kan leda till en obalans mellan progesteron och östrogen med sjunkande progesteronnivåer. Själv har jag dock inte behövt progesteronkräm. Jag är mer intresserad av VARFÖR progesteronet rubbas och jobba där än med progesteronet i sig självt.

Ensamt verkar denna gen inte kunna skapa endometrios enligt forskning. Och inte hos alla med endometrios heller. Men personligen tror jag att den kan vara en trigger om andra dåliga faktorer finns där samtidigt. Framförallt om man ser en koppling till någon större känslomässig kris som uppstod strax innan det spårade ur (kom ihåg studierna jag nämnde ovan om emotionella trauman och endometrios)  och man har en ogynnsam variant av denna gen som försvårar stresshanteringen. Själv har jag sämsta möjliga genvariant av denna gen och mycket riktigt…problemet uppstod ju i samband med att jag blev jättepressad kring att skaffa barn och skuldbelagd dagligen för att jag inte ville – vilket väckte en enorm känsla av stress och maktlöshet i mig eftersom jag ville stanna i relation men inte lyckades pressa fram en barnlängtan. Pusselbitarna faller på plats en efter en! Det börjar bli jättetydligt nu!

 

– Genvariationer som gör att man lättare triggar inflammationer i kroppen av stress eller av inflammationsframkallande mat. Endometrios räknas ju som en inflammatorisk sjukdom. Check på den med för min del tyvärr! Även här har jag ogynnsamma gener. Så jag tar och ser över denna faktor på allvar.

– Problem med metylering så att dåliga gener inte kan tystas ner. Metyleringen har även betydelse för avgiftning, hormoner, mm.

– En känslighet för gluten och/eller mjölk och socker som samspelar glutenmed generna ovan.
Alla dessa livsmedel triggar ju för övrigt inflammationer. Förmodligen ett extra stort problem om man har gener som gör att man lättare får inflammationer. Jag tackar mig själv för att jag åtminstone har ätit glutenfritt i tio år och nästan helt har tagit bort mjölkprodukter ur kosten. Annars hade jag förmodligen haft ännu större trassel med endometrios tidigare!

– En emotionell kris eller gamla emotionella trauman som samspelar med generna ovan. Stress är ju dessutom inflammationstriggande.

– En genetisk svårighet att ta upp D-vitamin ordentligt. D-vitamin behövs för att reglera inflammationer, tysta ner dåliga gener, få immunsystemet att fungera etc. Även här har jag sämsta möjliga gener. Det visar sig att jag knappt tar upp D-vitamin alls. Inte konstigt att jag älskat solen i hela mitt liv. Min kropp förstod att den behövde mer sol än andra för att bilda D-vitamin!

Allt detta inser jag genom gentestet DNA Health (som jag kan hjälpa dig att beställa och gå igenom) för resultatet är otroligt träffande! Allt blir genast så logiskt. Jag har sämsta möjliga kombo av gener här! Inte konstigt att jag inte hade marginal för det där stora stresspåslaget som barnkonflikten gav! En massa annat som jag noterat genom åren blir också mer logiskt
Jag blir också ännu mer tacksam för att jag agerat klokt med näringsämnen tidigare – annars hade jag nog haft betydligt värre problem vid det här laget.

Och jag börjar min resa för att reglera generna utifrån allt jag har lärt mig på utbildningarna och ta hand om stressen kring relationen eftersom den är en alltför stark trigger. Jag har ju precis den genvariationen som gör att stresshormoner trasslar till hormonsystemet som allra mest.

Jag och pojkvännen tar därför en paus från varandra därför att jag förstår att relationen är en för stor risk för mig nu, och jag börjar reglera de gener som var defekta, med olika tillskott och kosttillägg. Jag jobbar också vidare med mig själv känslomässigt. Även om jag har gått mycket i hypnos och också jobbar som hypnotisör själv så finns det alltid mer att utveckla så jag tar några sessioner till hos en kollega för att stärka min utveckling ännu mer.  Jag insåg att pojkvännens sätt att pressa mig påminde om min pappas sätt att köra över mig som barn – så jag kör lite hypnos för att få loss min gamla stress kring att känna mig överkörd under uppväxten också. För jag insåg att exets agerande rev i det såret som inte var helt läkt! Pusselbit för pusselbit faller på plats! Såå skönt!

THANK GOD att jag inte lyssnade på vården, tänker jag. Då hade jag väl knaprat Alvedon resten av livet, förstört levern ännu mer och haft ännu mer problem med Endometrios…. samt gått på P-piller dagligen enligt den där idén om att man ska vara blödningsfri (som om orsaken till endometrios är att man har mens…ja om det var så enkelt så skulle väl alla kvinnor med mens ha endometrios då… ;-)…..men så är det ju förstås inte, så den lösningen jobbar alltså inte med roten till problemet). Med andra ord hade jag säkerligen då både haft en pajad lever, Och varit en deprimerad lipsill som hatade livet och hade noll sexlust…..precis som förr i tiden när jag gick på p-piller.  Skoj… 😉

 

Resultatet – inga fler problem med Endometrios!

Och nu har det gått flera år och jag har varit på flertalet uppföljningar med ultraljud (ett år mellan gångerna) men segeringa nya cystor och inga sammanväxningar heller vad de kan se!
Jippi!! 😀

Mensen är också regelbunden för första gången någonsin i mitt liv. Såå skönt! Och den sexuella smärtan har klingat av ytterligare.

Dessutom gav gentestet mig en massa andra bra insikter också – mitt immunförsvar har samtidigt blivit bättre och jag känner mig gladare på vintrarna mm.

Vårdens ointresse av att se till helheten vid Endometrios

Det enda smolken i bägaren är vårdens ointresse av att tänka nytt vid endometrios. Jag har varit på olika mottagningar och gjort ultraljud, ett år emellan varje gång. Jag har berättat för de olika specialistläkarna om allt jag har lärt mig på resan och tipsat dem om att läsa in sig mer på kostens och genernas betydelse vid endometrios. Noll intresse! ”Jag har inte tid”, svarade den senaste jag träffade.
Om inte de som ska vara specialister på området tycker sig ha tid att intressera sig för orsakerna till endometrios, vem fan ska då göra det inom vården?  Vilket svek!, tänker jag.

Genetiskt predisponerad för endometrios kommer jag ju alltid att vara. Men det är upp till mig att minimera riskerna och att fortsätta jobba för att ha oddsen på min sida. Om jag inte tänker till så kan jag ju bli sjuk igen. Men jag känner mig lugn och trygg i att slippa behöva vara ett offer, slippa bara sitta och hoppas på turen att inte få nya cystor, sammanväxningar eller operationer. Det finns vägar till att ta makten i mina egna händer!
Ingen ska behöva vara ett offer för endometrios! Ingen ska behöva acceptera en dyster prognos bara för att vården inte intresserar sig för att se till vad som kan tänkas skapa endometrios egentligen.

Möjligheter för dig om du vill

Om du själv har endometrios så hoppas jag att min text ger dig hopp! 🙂
Det finns lösningar. Endast vården får utge sig för att bota eller behandla sjukdomar så jag ger inga sådana löften.

  • Om du också vill göra samma gentest som jag gjorde och få min hjälp efteråt, så kan genesdu läsa mer om gentestet här. Vill du köpa ett gentest av någon annan så gör det. Var bara medveten om att olika gentester ger olika mycket hjälp efteråt. Så kolla upp hur mycket djupgående hjälp du får efteråt. Och kom ihåg att det krävs tålamod om man har haft mkt trassel och kanske opererat sig flera ggr.
     
  • Om du bär på inre stress eller gammal stress från tidigare jobbiga upplevelser så var medveten om att det är en faktor som är minst lika viktig att ta hand om. Jag upplever att många missar den pusselbiten. Kroppen läker ingenting under stark stress hur fantastiska no stress.jpgtillskott du än kanske tar!  Framförallt inte om du har problem med en viss gen som gör att stress lättare rubbar hormonerna!Hitta din väg för att ta hand om stressen. Om yoga är din grej så kör på det. Eller kanske meditation eller qi gong. Men tänk på att det är en sak att hitta en väg till att hantera den stress du redan bär på och en annan sak att få loss den egentliga orsaken till den. Det senare är en nivå djupare att deala med problemet på!
    Hitta det som passar dig. Var sann mot dig själv. Om du är på fel plats i livet (på fel jobb eller i fel relation) och det skapar stress, så gör något åt saken!

    Och glöm inte att stress inte bara handlar om att kuta till bussen. Det är lika destruktivt för kroppen att sitta i soffan och oroa sig för att inte duga på jobbet, att gå runt med en rädsla för att bli bortstött, eller att älta gamla oförrätter.

    Jag jobbar som hypnotisör och ser dagligen hur hypnos ofta får loss gammal stress på djupet på ett fantastiskt snabbt sätt! (Observera att det endast är läkare som får utge sig för att bota sjukdomar. Så jag lovar ingenting om bot eller behandling av sjukdom. Det får jag inte enligt lag. Det enda jag därför kan säga är att vi kan se över hur du kan reglera ev. defekta gener samt jobba för att minimera din inre stress med hypnos så att gener och känslor kan samspela bättre och så får vi se om det kan tänkas leda till några härliga följdeffekter eller ej för dig.)
    Vi styrs för övrigt mer av vårt undermedvetna än vad många är medvetna om.

    det undermedvetna

    Men du behöver ju inte ta hjälp av mig heller. Gå den väg som passar dig bäst!
    Det finns flera därute som arbetar med hypnos också, du kan alltid googla runt och känna in vem du får bra förtroende för. Om du bor i Skåne finns t.ex. Camilla Edborg som jag kan rekommendera varmt!

    Men vart du än vänder dig, till vården eller något alternativt så ta åtminstone hjälp av någon som bryr sig om att jobba med orsakerna, inte bara med att döva smärta! För det är skillnad på att döva smärta och jobba för att vara frisk, att se till att du inte får nya cystor eller nya ärrbildningar. Att arbeta stärkande och läkande.

    Jag är själv enormt tacksam för att jag inte hamnat i den situation som många gjort som får cysta efter cysta, får göra operation på operation och får allt fler sammanväxningar eller fastnar i en ond spiral av värktabletter som dövar lite för stunden men på sikt bara förvärrar problemet.

    Några tankar på vägen

  • Blanda inte ihop smärtfri med att vara frisk. Om du hör till de som redan har problem med dina levergewarningner så kanske du dövar smärtan på kort sikt med Alvedon men på sikt får du istället fler problem. För om inte levern mår bra så riskerar östrogen att brytas ner till skadliga metaboliter som TRIGGAR endometrios och ger mer problem och MER smärta på sikt! 
  • P-piller ser också ut att förmodligen ”störa” en gen som kan göra att stress lättare skapar hormontrassel. Om man har en ogynnsam genvariant där (som jag hade) så är det förmodligen en riktigt dålig idé att äta p-piller. Jag är oerhört tacksam för att jag inte följde vårdens rekommendation där.

    Så vad du än gör och vem du än går till, ge dig inte förrän du fått hjälp på djupet,
    se till det långsiktiga perspektivet
    så att du inte lägger krokben för dig själv med för kortsiktiga lösningar, ha tålamod och kom ihåg att du behöver se till helheten!
    Ställ frågan ”Varför händer detta?” flera gånger om tills det inte går att komma längre så att du dealar med problemet från roten och inte bara dövar konsekvenserna av grundproblemet/grundproblemen.

    Det är knappast exakt samma orsaker för alla som har endometrios.
    Det väse20171205_133305 - kopia (2)ntliga är att hitta VILKA som är orsakerna i DITT fall och att arbeta metodiskt och strategiskt med dem.
    Men framförallt….Ge aldrig upp, för du h
    ar rätt att få må bra!
    Om du vill kontakta mig och beställa gentest eller komma på hypnos (se referenser från nöjda klienter här!) så kan du kontakta mig här!
    Varm kram och kärlek! / Boel